skitpiller och annan skit
Det är så mycket krångel med mina mediciner. Jag träffade läkaren typ förra veckan för att stämma av medicineringen inför mitt byte från dosett till apodos. I tisdags gick jag för första gången till apoteket i adolfsberg för att hämta apodos. När jag sedan morgonen efter skulle använda den första gången så märker jag att jag fått en tablett för lite per dag. Pillrerna låg inte heller riktigt som dom ska, jag tar alla mina tre efexortabletter på morgonen, men dom hade delat att jag skulle ta en på morgonen och en på kvällen.
Jag blir så trött! Så jag var tvungen att åka till sjukhuset och hämta de efexor som saknades och bara hoppas det stämmer nästa gång jag hämtar en apodos. Jag behöver iaf bara hämta var 14:e dag nu.
Sedan har jag funderingar över ett annat läkemedel. Lyrica. Min läkare pratade om det sist jag var där, att det kanske eventuellt kunde hjälpa mot min ångest. Jag har hört både bra och dåliga saker om det. Och jag kan inte bestämma mig. Är trött på jobbiga intrappningssymptom och biverkningar. Men jag är lika trött på all ångest som får mig att inte klara av ett skit.
Det jag helst skulle vilja ha, ärligt, är nått riktigt starkt ångestdämpande som jag kunde ta vid behov. Men det får jag inte. Jag är impulsiv och behöver ha väldigt bestämda medicinmönster. De säger också att om dom skulle ge mig nått mot ångesten så skulle jag få ta det resten av livet, för min ångest är kronisk. Då känns allt så jävla hopplöst.
Därför jag sitter här klockan kvart över sex på morgonen och inte kan sova. Tack.
Jag blir så trött! Så jag var tvungen att åka till sjukhuset och hämta de efexor som saknades och bara hoppas det stämmer nästa gång jag hämtar en apodos. Jag behöver iaf bara hämta var 14:e dag nu.
Sedan har jag funderingar över ett annat läkemedel. Lyrica. Min läkare pratade om det sist jag var där, att det kanske eventuellt kunde hjälpa mot min ångest. Jag har hört både bra och dåliga saker om det. Och jag kan inte bestämma mig. Är trött på jobbiga intrappningssymptom och biverkningar. Men jag är lika trött på all ångest som får mig att inte klara av ett skit.
Det jag helst skulle vilja ha, ärligt, är nått riktigt starkt ångestdämpande som jag kunde ta vid behov. Men det får jag inte. Jag är impulsiv och behöver ha väldigt bestämda medicinmönster. De säger också att om dom skulle ge mig nått mot ångesten så skulle jag få ta det resten av livet, för min ångest är kronisk. Då känns allt så jävla hopplöst.
Därför jag sitter här klockan kvart över sex på morgonen och inte kan sova. Tack.
Kommentarer
Trackback