viktigthetssaker
Jag vaknade imorse och kände direkt att jag inte skulle kunna ta mig in till DBT'n. Allright tänkte jag, ställde klockan och bestämde mig för att försöka sova lite till och sedan ta mig in till individuella samtalet iaf, behövde verkligen få prata av mig, har varit sånt kaos senaste veckan, och jag vet inte hur jag ska hantera allt. Jaha. Jag vaknade vid halv fyra. Jag måste missat att trycka in larmknappen på väckarklockan eller nått för inte fan vaknade jag. Fick lite ångest över det men försökte ignorera det. Sedan hittade jag min mobil som hamnat under sängen på nått sätt, och såg att jag hade fått lite mail. Tydligen hade min läkare velat träffa mig, men haft jättefå tider för mig, så han ville träffa mig idag efter ind. samtalet, och jag skulle ringa nått nummer för att säga hur det funkade. Fan alltså. Jag träffade min läkare senast i början av december och bara gått och väntat nu massa månader på att få träffa honom igen, få bukt på mina sömnproblem och fixa till min medicin, och senså nu när han kunde så sov jag bort det! så värdelöst!
Men å andra sidan så var det verkligen i sista minuten, var inte så mycket jag kunnat göra åt det.. och jag har fortfarande inte kommit fram riktigt vad jag ska säga, jag blir asnervös av dom där mötena. Å ena sidan vill jag bara ha det överstökat, men å andra sidan så vill jag vara förberedd eftersom jag träffar han så sällan, typ var tredje månad, så jag måste verkligen få fram mina önskemål då. Och jag är så dålig på att framföra min vilja och så. Gah.
Imorn kommer dom igen och ska kolla i badrummet. Den femte, på måndag alltså, så börjar dom renovera. Då måste jag bo i Nora typ någon vecka. Jag vill verkligen inte, men jag har inget val. Fan alltså. Om rören alltid varit felbyggda ända sedan 60-talet... men det måste va NU när JAG bor här som det ska krångla :'c
Tur jag har mina föräldrar som hjälper mig så gott dom kan, har kontakt med bovärden och fastighetsskötaren eftersom jag inte vågar prata i telefon, och har lovat att skjussa mig så mycket de kan medans jag stannar i Nora. Annars vet jag inte vad jag gjort
Men å andra sidan så var det verkligen i sista minuten, var inte så mycket jag kunnat göra åt det.. och jag har fortfarande inte kommit fram riktigt vad jag ska säga, jag blir asnervös av dom där mötena. Å ena sidan vill jag bara ha det överstökat, men å andra sidan så vill jag vara förberedd eftersom jag träffar han så sällan, typ var tredje månad, så jag måste verkligen få fram mina önskemål då. Och jag är så dålig på att framföra min vilja och så. Gah.
Imorn kommer dom igen och ska kolla i badrummet. Den femte, på måndag alltså, så börjar dom renovera. Då måste jag bo i Nora typ någon vecka. Jag vill verkligen inte, men jag har inget val. Fan alltså. Om rören alltid varit felbyggda ända sedan 60-talet... men det måste va NU när JAG bor här som det ska krångla :'c
Tur jag har mina föräldrar som hjälper mig så gott dom kan, har kontakt med bovärden och fastighetsskötaren eftersom jag inte vågar prata i telefon, och har lovat att skjussa mig så mycket de kan medans jag stannar i Nora. Annars vet jag inte vad jag gjort
Kommentarer
Postat av: Anonym
har du individuellt samtal plus dbt-grupp på samma dag?
jag hade kreverat(går också på dbt 2ggr/vecka.it kills me)
h,
j.
Postat av: veronica
skönt att dom ska fixa badrummet iallafall...
träffas på söndag kanske..? =)
Trackback