lördag
humör just nu: Orolig (/ångest)
musik just nu: Emma Nordenstam - Jag saknar dig
Jag drömmer alltid så intensiva drömmar. Jag fick nyss en flashback från en dröm jag hade inatt, iaf tror jag att det var en dröm, men jag vet inte så noga längre, mitt närminne har tagit stryk och förvirringen ligger som en matta och suddar ut gränserna. Jag drömde att någon berättade att det bara finns en person i hela världen som heter Tom Petty. Jag tyckte detta var extremt löjligt, det finns ju 6(?) miljarder människor i världen, självklart måste det finnas fler Tom Petty.
Jag drömde även att jag var på en konsert. Då kom Anders Ekborg och Elijah Wood och sjöng en av mina Costello-favoriter "god give me strength". Jag grät av lycka och kramade någons hand så hårt jag kunde.
Lite senare i drömmen hade någon katastrof inträffat, jag minns något med ett flygplan (en krasch?). Jag hjälpte till att injisera något ämne i småbarn som varit under vattnet för länge. Efter ett tag förvandlades de till ciggpaket. Jag skulle injisera på de som varit under vattnet längst först, vilket jag kunde se på serienummrets tredje siffra. Träffade Anders W lite senare i drömmen. Han hade två pins på sin tröja. "USA in i Irak!" och nånting i stil med "I vår tar vi dem, Bush!" Min bror var sur över hans stöd till Irak-kriget.
Mina drömmar är så intensiva så vaknandet blir skrikande tomhet. Ofta saknar jag drömmarna även om de är otäcka och kan räknas som mardrömmar. Oftast känns drömmarna mer meningsfulla än min vakna tid. Min vakna tid som mest består av längtan att få sova igen (få slippa?) och stå-ut-färdigheter (distraktion, aktivitet)
Jag börjar redan bli DBT-hjärntvättad. Antar att jag borde se det som något bra, men förändring är skräck för mig. Jag är så jävla rädd ibland.
musik just nu: Emma Nordenstam - Jag saknar dig
Jag drömmer alltid så intensiva drömmar. Jag fick nyss en flashback från en dröm jag hade inatt, iaf tror jag att det var en dröm, men jag vet inte så noga längre, mitt närminne har tagit stryk och förvirringen ligger som en matta och suddar ut gränserna. Jag drömde att någon berättade att det bara finns en person i hela världen som heter Tom Petty. Jag tyckte detta var extremt löjligt, det finns ju 6(?) miljarder människor i världen, självklart måste det finnas fler Tom Petty.
Jag drömde även att jag var på en konsert. Då kom Anders Ekborg och Elijah Wood och sjöng en av mina Costello-favoriter "god give me strength". Jag grät av lycka och kramade någons hand så hårt jag kunde.
Lite senare i drömmen hade någon katastrof inträffat, jag minns något med ett flygplan (en krasch?). Jag hjälpte till att injisera något ämne i småbarn som varit under vattnet för länge. Efter ett tag förvandlades de till ciggpaket. Jag skulle injisera på de som varit under vattnet längst först, vilket jag kunde se på serienummrets tredje siffra. Träffade Anders W lite senare i drömmen. Han hade två pins på sin tröja. "USA in i Irak!" och nånting i stil med "I vår tar vi dem, Bush!" Min bror var sur över hans stöd till Irak-kriget.
Mina drömmar är så intensiva så vaknandet blir skrikande tomhet. Ofta saknar jag drömmarna även om de är otäcka och kan räknas som mardrömmar. Oftast känns drömmarna mer meningsfulla än min vakna tid. Min vakna tid som mest består av längtan att få sova igen (få slippa?) och stå-ut-färdigheter (distraktion, aktivitet)
Jag börjar redan bli DBT-hjärntvättad. Antar att jag borde se det som något bra, men förändring är skräck för mig. Jag är så jävla rädd ibland.
Kommentarer
Trackback