NIRAK VS INSOMNIA

Jag sitter i Nora och försöker desperat att hålla kvar mina rutiner. Det går sådär, jag har kollat på NCIS och Cityakuten som vanligt, ska lägga mig och glo på två avsnitt Pita Ten avrundat med imovane, som vanligt, men inget känns som vanligt. Jag saknar min säng, min säng är stor och mjuk och skön och fylld med mysiga kuddar som luktar jag, tvättmedel, schampoo och hår. Jag har en tv framför den, så känner jag mig ensam och rädd för tysnaden kan jag somna till bruset. Det är för stort här, det är så många rum, så stora ytor, gammalt knakigt hus som knäpper och spökar, speciellt i huvudet. Mamma och Pappas dator har fel tangentobord, fel typsnitt, fel webbläsare. Imorgon ska jag upp klockan sju och vid åtta åka bil in till Örebro för att gå på rehab, och sedan affektlabb med DBT'n, och här finns inget som kan ge mig den kraften jag kommer behöva.