Nu tar orken ledigt

Nu är det helg igen. Och jag har längtat efter helgen. Även fast jag bara hade aktiviteter två gånger den här veckan. Jag längtar efter kontroll och ensamhet och kunna göra "beteenden" i lugn och ro. Det är som att det är helg; då behöver jag inte kämpa, det gör jag nog i veckodagarna.

Vi håller på med validering i DBT'n. Det är jättesvårt. Bara att förstå vad det är och speciellt hur man sätter in det i verkliga livet, liksom i praktiken. Det har inte riktigt gått upp ett ljus för mig än, men nästan. Känner mig iaf inte helt totalförvirrad nu som jag gjorde igår. Det jobbiga är att det känns lite jobbigt att man lär sig det här, men resten av samhället gör inte det.. Det är nått alla borde lära sig.. Nu kommer jag bli så förstående och validerande och förlåtande kanske, men kanske inte få det tillbaka? Jag orkar inte.

Den 18:e är min morfars begravning. Jag tror jag skulle vilja spela eller sjunga nått då. Men jag vet inte om jag kommer klara av det. Och hur kommer jag till det beslutet? Vet inte. Och varför vill jag göra det? Är det för morfars skull eller är det egentligen av själviska själ, alltså typ jag vill visa för morfar att jag inte blev helt misslyckad iaf.. en sista gång. Nej-.. jag vet inte, jag orkar inte tänka på det, men när ska jag göra det då?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback