dagen efter

Jag fick sova en timme innan det var dags att gå upp igen. Under dagen fick jag därför erfara sårbarhet pga för lite sömn. Frös mer än vanligt och var seg i huvudet och ångesten var där som vanligt.
Individuella samtalet gick bra och jag fick beröm för kedjan jag gjorde. Jag har ju mycket lättare att utrycka mig i skrift än i tal, så jag tror att det kommer bli en större del av terapin nu, vilket känns skönt.
Jag tycker det är mycket lättare att läsa upp vad jag skrivit än att utrycka det där och då, jag läste upp saker som jag aldrig skulle kunnat säga annars. Antar att det är bra, och att det är bevis på att jag är beredd att kämpa och så. Jag vill gå kvar i DBTn, som det känns nu.

Jag har tagit mig igenom kvällens tv-tittande och nu ska jag snart lägga mig och sova, och fan vad skönt det ska bli!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback