ripped into parts
Jag känner mig ensam. Jag skulle vilja vara kär just nu och luta mitt huvud mot hans bröst. Eller hans armar om mig när jag förösker sova. Och ligga vaken och prata tills det blir morgon. Det är inte alltid såhär, tvärtom. Jag trivs med mitt singelliv och jag vill trivas med det. Jag är min egen, och behöver inte kompromissa. Jag har integritet, jag vet vad jag vill, eller i varje vall vad jag inte vill. Men ibland hade det känts bra med ömhet. Jag antar att det är normalt och allt det där, men det skrämmer singeldelen av mig. Att jag är svag, inte kan klara mig själv, inte har nått värt liv. Självrespekt självrespekt framför allt. Jag tror jag låter det vara så.
Nu var det länge sedan jag var borta från DBT'n. Jag har gått 5 dagar i veckan i alla fall två veckor i sträck, minns inte när det var jag var borta senast, och det känns bra. Det går nog frammåt just nu, även fast vi är som en liten sekt, DBT-familjen. Men även där slits jag åt två olika håll. Delen av mig som vill ta åt mig information, som vill bli "frisk", och så¨har jag stolthetsdelen av mig som inte vill att de ska få ha rätt, unnar dem inte den tillfredsställelsen. Det är ju att erkänna att mitt jag för nuet är fel, har fel. Och det tar emot.
Klockan är 03:35 och jag kan inte sova, funderar på att sortera mina noter.
Nu var det länge sedan jag var borta från DBT'n. Jag har gått 5 dagar i veckan i alla fall två veckor i sträck, minns inte när det var jag var borta senast, och det känns bra. Det går nog frammåt just nu, även fast vi är som en liten sekt, DBT-familjen. Men även där slits jag åt två olika håll. Delen av mig som vill ta åt mig information, som vill bli "frisk", och så¨har jag stolthetsdelen av mig som inte vill att de ska få ha rätt, unnar dem inte den tillfredsställelsen. Det är ju att erkänna att mitt jag för nuet är fel, har fel. Och det tar emot.
Klockan är 03:35 och jag kan inte sova, funderar på att sortera mina noter.
Kommentarer
Trackback
