I found myself in a desert

Ensamheten börjar kännas bra igen. Vardagen återkommer. Jag orkar inte oroa mig över andra, över om andra tycker jag duger. Jag gör det som funkar. Och har ingen aptit. Och spelar piano och känner mig inspirerad och läser. Fast egentligen är allt bara ett stort undvikande. Men jag vågar inte ta tag i det just nu, jag kör strategin Vänta ut det.
Men jag är livrädd för att tappa bort mig själv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback