NIRAK VS INSOMNIA

Det händer saker och jag tar till strategier som jag bärit med mig från länge sedan. Det började inte som ett val, det bara blev så, och sedan har jag långsamt kommit in på att använda kontrollen ännu mer och medvetet. Nu är jag påväg ner i en cirkel, men jag vill inte sluta och jag känner mig mer levande än jag varit på länge. (Iaf om man räknar innan våren kom. Våren kom med miljoner känslor). Jag vet att jag skriver kryptiskt, men jag pallar inte prata rakt ut om det här men jag vill ändå få det ur mig. Man har alltid strategier för att stå ut. Ibland har det varit alkohol, ibland skära sig, nu annat. Och för tillfället är jag nöjd med mitt val. Som inte började som ett val. Men gamla vanor sitter visst kvar jämt.

Ikväll ska jag lägga mig tidigt. Spela katamari, dricka cola, läsa i min bok. Ta det lite som det kommer. Det var länge sedan jag var borta från DBTn nu. Om man ränkar bort den dumma gången då jag inte gick för jag var tandläkarrädd. Jag tar mig upp på mornarna, tar mig iväg. Pratar, gör läxor. Imorgon är det individuellt samtal och det känns bra för jag har gjort hemuppgiten jättebra så jag kommer få beröm. Våren är här. Jag har fina vänner och en pirrande känsla i magen.