NIRAK VS INSOMNIA

På onsdag ska jag till tandläkaren och jag är livrädd. Det blir bara närmare och närmare och jag får mer och mer ångest. I fredags så bet jag i en hård pommesfrites och fick världens värsta tandvärk. Eller det var inte ens som tandvärk, det var som att jag hade ett öppet sår i tanden och det gjorde så fruktansvärt ont. Jag tog en ipren och en alvedon och nozinan (som ska öka effekten av smärtstillande), och sedan dagen efter så kändes det mycket mindre, och idag har jag inte känt av nått alls, ens när jag ätit.
Jag har problem med mina tänder, dom är trasiga och jag har säkert massa hål, men det är så jobbigt att borsta tänderna, det ger mig bara ångest för jag vet att jag måste till tandläkaren, jag bara undviker problemet, och så blir det värre och värre. Ond cirkel.
Sen all reklam på tv gör ju det inte bättre, när dom säger att emaljen aldrig kan komma tillbaka och allt sånt jobbigt.
Jag vet verkligen inte hur jag ska klara av tandläkaren på onsdag. Förhoppningsvis kan jag få lugnande, och jag funderar på att ta några imovane innan så jag blir lugnare. Jag kommer ligga och storgråta. Fan jag vill verkligen inte. Helvete också.
När jag fick den där dundertandvärken i fredags så kändes det som jag skulle dö. Det kändes som jag ville dö. Hellre dö än att gå till tandläkaren och laga tanden. Hellre dö än få bedövningsspruta. Så jävla mycket ångest. Det kändes som jahapp, nu är mitt liv slut, nu är det bara att ge upp.
Jag är också livrädd att dom kommer vara helt dömande och anmärka på dålig tandhygien och sånt, jag kommer inte palla, jag kommer skämmas ihjäl. Hur fan ska det här gå?