NIRAK VS INSOMNIA

 just nu mår jag bara skit. ångest och allt det där
vet att jag inte skrivit på länge och jag orkar inte uppdatera nu om allt som hänt
nu behöver jag bara skriva av mig.
den här våren kommer bli så oerhört svår för mig.
jag har framför mig förtvivlan, framtidskval, shitloads med ångest och förmodligen depression
jag orkar inte
och jag vet inte hur jag ska få krafter att ta mig igenom det
egentligen så kan jag inte prata med någon.
när det är som värst. så finns det inte en person som kan hjälpa mig.
det är inte deras fel heller. men jag kan inte anförtro någon allt mörker
det bara gå inte. har aldrig kunnat göra det. kanse några gånger har ag försökt, jag har försökt för mycket.
det har förstört relationer. jag tänker inte låta något sådant hända igen.
vad har jag kvar för allternativ?
tillfällig ångestlindring, piller, självskada, alkohol.
jag känner ju mig själv-

jag ska försöka att vara mindre ensam i vår. jag måste nog det. för jag vill försöka kämpa.
kämpa mot mitt inre som skriker att det inte är någon idé-
jag behöver några timmars lugn. jag behöver få andas en stund.
ibland blir jag så desperat att jag använder kortsiktiga lösningar, ibland har jag turen att få ligga i en trygg famn

jag tänker ju överleva den här våren. så långt kommer det inte gå, jag kommer inte dö. jag kommer inte ta mitt liv. men jag är rädd att självskada och annan lindring kommer bli aktuella i kris.
nu är jag förmodligen för ärlig.
just nu bryr jag mig inte.
antar att jag ska be om ursäkt. vet inte, jag kan inte riktigt tänka så nu

ibland kan man behöva ett par speciella ord från en speciell person.
den personen kan inte läsa tankar, och jag har inte kraft att be om det.

fyfan vad jag längtar tills imorgon, för då är den här kvällen över.